Igår diskuterade vi slutet på Karen Campbells bok "Här är jag nu". Boken slutar med att Deborah lyckas få ut Abdis fru Azira ur flyktinglägret i Kenya. Abdi ,som är övertygad om att Azira är död, får en chock när han får veta att Azira är på väg till Glasgow. När han dessutom får veta att Azira tillhört en rik man och har ett barn går hans värld sönder. Mötet på järnvägsstationen i Glasgow blir laddat. Azira och Debora står därmed barnet i famnen. Abdi är förvirrad. Han kramar om sin fru, men vad ska han göra med barnet?
Boken slutar med många frågor. Kommer Ariza att komma över skammen för våldtäkten? Kommer Abdi att komma över sin manliga stolthet och acceptera barnet? Har de båda någon framtid i Glasgow. Hade Azira fått ett bättre liv i haremet hos den rike mannen. Där hade hon en roll och var i relativ säkerhet.
Vi diskuterade också bokens genre? Är det här en feelgoodroman eller något annat. Uppfattar vi personerna, som levande människor eller är de romanfigurer utan något liv?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar