Timme noll är en roman om tre kvinnor, som alla har kommit till timme noll då det inte kan bli värre utan något annat måste hända.Den första kvinnan är Hedwig Lohman som upplever freden 1945 i Berlin. Hennes dotter har försvunnit i en av nazisternas grå bilar och hon vet inte om hon lever. Nu är Hedwig på väg till ett kloster för att vila ut hos sin vän Katarina, som är novis i klostret. Den andra kvinnan Isa är en lätt autistisk tonåring som går i terapi hos "Psykot"och försöker hitta meningen med allting. Den tredje kvinnan heter Inger och har givit upp sin praktik som psykoterapeut för att vårda sin man Karl - Erik, som har fått Parkinsons sjukdom.
Timme noll eller år noll betecknar egentligen slutet av andra världskriget. Det hade visserligen blivit fred, men förstörelsen var total och för många människor tog det tid att komma tillbaka till ett normalt liv.
Boken handlar också om journalisten och författaren Cordelia Edvardsson och hennes mor Elisabeth Langgässer. Hedwig Lohman är Elisabeth Langgässer!Varför författaren gjort så vet jag inte?
Jag tyckte boken var ganska seg att ta sig igenom och många sidor innehöll bara kvalificerat skitsnack! Eller så var det så att jag inte fattade. Många frågeställningar som finns i boken känns aktuella och viktiga, men författaren lyckas inte gestalta dem. Synd och skuld är centrala begrepp, men uttrycks väldigt förvirrat. Slutet på boken förstår jag inte!
